Allt om räkenskapsår

Ett räkenskapsår är en period om ett år sådan att den löpande bokföringen sammanställs i ett bokslut i slutet av perioden. De allra flesta enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag måste ha kalenderår (dvs. 1 januari-31 december) som räkenskapsår. Vilket räkenskapsår ett aktiebolag har framgår i bolagsordningen.

Artikeln täcker det allra mesta om räkenskapsår, bland annat gällande:

brutet, förlängt och förkortat räkenskapsår
vilket räkenskapsår som är vanligast
räkenskapsårets påverkan på när deklaration och årsredovisning ska lämnas
tips gällande hur man väljer räkenskapsår till det egna företaget
svar på de flesta övriga om frågor räkenskapsår.

Brutet räkenskapsår

Det vanligaste är att företag använder sig av kalenderår (dvs. 1 januari-31 december) som räkenskapsår. Det är dock möjligt att börja räkenskapsåret det första datumet i vilken annan månad som helst, och ett sådant räkenskapsår kallas brutet räkenskapsår.

Vilket räkenskapsår är vanligast?

Det vanligaste är att använda sig av kalenderår som räkenskapsår. De vanligaste brutna räkenskapsåren är:

1 maj - 30 april
1 juli - 30 juni
1 september - 31 augusti.

Brutet räkenskapsår för enskild firma och handelsbolag?

I de fall en enskild firma eller ett handelsbolag har en fysisk person som delägare måste kalenderår användas som räkenskapsår. Anledningen till detta är att enskilda firmors och handelsbolags resultat beskattas hos den fysiska delägaren, vars skatt beräknas per kalenderår.

Mer precist gäller enligt BFL, 3 kap, 1 $ att enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en delägare där beskattning av inkomsten från verksamheten sker hos fysisk person är skyldiga att ha kalenderåret som räkenskapsår.

Datum för deklaration och årsredovisning för aktiebolag

När räkenskapsåret slutar avgör när företagets inkomstdeklaration senast ska skickas till Skatteverket för aktiebolag (inkomstdeklaration 2), samt när årsredovisningen ska skickas till bolagsverket.

Årsredovisningen ska vara hos Bolagsverket sju månader efter att räkenskapsåret slutat, oavsett räkenskapsår.

Följande gäller för när deklarationen ska vara hos skatteverket beroende på räkenskapsår:

Om räkenskapsåret har sista datum i januari, februari, mars eller april så ska deklarationen vara hos skatteverket 1 november om den skickas på blankett, och 1 december om den skickas digitalt. Läs om digital inlämning av årsredovisning här.
Om räkenskapsåret har sista datum i maj eller juni så ska deklarationen vara hos skatteverket 1 december om den skickas på blankett, och 15 januari om den skickas digitalt.
Om räkenskapsåret har sista datum i juli eller augusti så ska deklarationen vara hos skatteverket 1 mars om den skickas på blankett, och 1 april om den skickas digitalt.
Om räkenskapsåret har sista datum i september, november eller december så ska deklarationen vara hos skatteverket 1 juli om den skickas på blankett, och 1 augusti om den skickas digitalt.

Hur väljer man räkenskapsår? Vilket räkenskapsår är bäst att ha?

Vanliga faktorer att ta hänsyn till när man väljer räkenskapsår är:

Om du har för vana att ha semester under en viss period kan det vara värt att använda ett räkenskapsår som är sådant att du inte behöver arbeta med årsredovisningen och deklarationen under just den perioden. Samma sak gäller om du har en period i vilken det är extra mycket arbete med den ordinarie verksamheten i företaget. Exempel: om du har mycket att göra i företaget i juni-juli, så bör du inte ha kalenderår som räkenskapsår eftersom årsredovisning och skattedeklaration i detta fall ska vara klara runt den perioden.
Företaget har även olika antal månader på sig från räkenskapsårets slut tills dess att skattedeklarationen ska lämnas in; se rubriken ”Datum för deklaration och årsredovisning för aktiebolag” ovan för detaljer.

Vad är mitt företags räkenskapsår?

För att ta reda på vilket räkenskapsår ett eget eller någon annans aktiebolag har, så räcker det med att titta i företagets bolagsordning, där information om räkenskapsår framgår. Samtliga aktiebolags bolagsordningar finns tillgängliga på exempelvis allabolag.se.

Enskilda firmor och handelsbolag som har minst en fysisk person som delägare har kalenderår som räkenskapsår.

Måste alla dotterbolag ha samma räkenskapsår som moderbolaget i en koncern?

Ja, som huvudregel gäller att alla bolag i samma koncern ska ha samma räkenskapsår.

Ändra räkenskapsår

Att ändra räkenskapsår är ganska krångligt och kräver vanligtvis tillstånd av Skatteverket. Man bör därför noggrant fundera igenom innan man bestämmer sig för att ändra räkenskapsår. Mer information om hur det går till att ändra räkenskapsår finner du här: Omläggning av räkenskapsår (Skatteverket.se).

Förlängt och förkortat räkenskapsår

Kortare eller längre räkenskapsår (högst 18 månader) får användas om företaget är nystartat eller om företaget ändrar räkenskapsår. Man kan alltså varken förlänga eller förkorta räkenskapsåret bara för att man anser att det exempelvis skulle underlätta den administrativa bördan i företaget.

Ambitionen är att innehållet på StartaEgetInfo.se ska vara korrekt; men mallar och information är gratis och används helt på användarens eget ansvar, och ska användas bara om tillräcklig kompetens innehas av användaren. Läs mer på länken ”Cookies, disclaimer & integritet” (längst ned).