⌂ Hem | ✉ Kontakt | ≡ Sidkarta | © 2011-2024
Introduktion till företagets bokföring och redovisning
Även om du som företagare anlitar extern hjälp i form av en bokföringsbyrå eller en revisor så är det du som företagare som enligt lagen är ansvarig för att bokföringen och redovisningen blir korrekt upprättad. Som företagare är det därför viktigt att vara insatt i bokföringens och redovisningens grundprinciper.
Den här artikeln ger en grundläggande förståelse för den praktiska bokföringens och redovisningens olika moment ifrån ett övergripande perspektiv.
Artikelns innehåll
- Bokföringsprogram (oberoende guide)
- Bokföringsskyldighet
- Affärshändelser
- Verifikationer
- Bokföring av affärshändelser i bokföringskonton
- Kontantmetoden kontra faktureringsmetoden
- Periodisering
- Olika slags tillgångar, avskrivningar och nedskrivningar
- Räkenskapsår, bokslut och årsredovisning
- Bokföringslagen, Årsredovisningslagen och redovisningsprinciper
- Revisor och revision
- Fler svar på vanliga frågor
Klicka på länkarna i texten för att läsa mer om respektive ämne.
Bokföringsprogram (oberoende guide)
För den som planerar att göra bokföringen själv så rekommenderas starkt användningen av ett bokföringsprogram. Bokföringsprogram är konstruerade så att man inte bara kan bokföra i dem, utan de underlättar även övrig ekonomisk administration som exempelvis hantering av fakturor, löner, leverantörsskulder och kundfordringar.
Läs vår guide till att hitta rätt bokföringsprogram.
Bokföringsskyldighet
Alla företag är utan undantag skyldiga att upprätta bokföring enligt strikta regler. Det är mycket viktigt att detta sker på ett korrekt sätt. Läs mer i vår artikel om bokföringsskyldighet.
Affärshändelser
En affärshändelse är en ekonomisk händelse som påverkar ett företags ekonomiska ställning eller resultat. Typexempel på affärshändelser är betalningar av ingående eller utgående fakturor, men även exempelvis interna transaktioner mellan egna bankkonton utgör affärshändelser. Samtliga affärshändelser ska bokföras. Läs mer om hur detta går till nedan.
Verifikationer
Som bevis för att en affärshändelse ägt rum ska en verifikation per affärshändelse finnas. Verifikationerna utgör underlaget till bokföringen. Exempel på verifikationer är fakturor, kvitton och bankutdrag.
Bokföring av affärshändelser i bokföringskonton
Bokföringen ska göras dels i registerordning, och dels i systematiserad ordning, vilket görs i en grundbok och en huvudbok. Om man använder ett bokföringsprogram så sker detta automatiskt när man registrerar affärshändelser i bokföringsprogrammet.
Bokföring sker i så kallade bokföringskonton, vilka identifieras med dels ett namn och dels ett nummer. Två exempel på bokföringskonton är Företagskonto, 1930, och Leverantörsskulder, 2440.
Det finns ett stort antal bokföringskonton. Samtliga bokföringskonton finns förtecknade i en så kallad kontoplan.
Varje affärshändelse bokförs dels i kredit och dels i debet, vilket motsvarar högra och vänstra sidan av ett bokföringskonto.
Kontantmetoden kontra faktureringsmetoden
Faktureringsmetoden innebär att fakturor bokförs direkt när de inkommer till företaget, och sedan bokförs även betalning av fakturor separat när betalning sker. Kontantmetoden innebär att fakturor bokförs endast när de betalas. Mindre företag får använda kontantmetoden. Läs mer i vår artikel om verifikationer.
Periodisering
Periodisering motsvarar exempelvis att en utgift inte redovisas som en kostnad förrän den faktiskt realiseras som en kostnad. Detta förklaras bäst med ett exempel:
Exempel. Inköp till ett varulager motsvarar en utgift. Motsvarande kostnad ska dock vanligen inte redovisas förrän den aktuella varan säljs. Således tas de aktuella varorna upp som en tillgång på balansräkningen vid inköp. Detta gör att inköpet i sig inte motsvarar en kostnad, utan istället endast att kompositionen i företagets tillgångar har ändrats: likvida medel har minskat, medan varulagret har ökat. När varan sedan säljs tas motsvarande intäkt upp som försäljning medan utgiften för varan vid detta tillfälle tas upp som en kostnad.
Läs mer i vår artikel om periodisering.
Olika slags tillgångar, avskrivningar och nedskrivningar
De allra flesta företag kommer att göra investeringar och inköp av olika slag. Exempelvis gällande maskiner, verktyg, datorer och så vidare.
I vissa fall tas kostnaden för ett inköp upp direkt i resultaträkningen, och i vissa fall ska inköpet istället bokföras som en tillgång i företagets balansräkning.
I de fall ett inköp bokförs som en tillgång så ska tillgångens värde på balansräkningen vanligtvis minskas år för år. Detta är en redovisningsmässig motsvarighet till tillgångens ekonomiska värdeminskning, och görs med så kallade avskrivningar. Även nedskrivningar av företagets tillgångar kan komma att bli aktuellt. Läs mer i följande artiklar:
- Avskrivningar
- Nedskrivningar
- Anläggningstillgångar
- Immateriella anläggningstillgångar
- Materiella anläggningstillgångar
- Finansiella anläggningstillgångar
- Omsättningstillgångar
Räkenskapsår, bokslut och årsredovisning
Varje företag ska ha att så kallat räkenskapsår, vilket är en period under vilken man exempelvis beräknar företagets resultat, vilket exempelvis ligger till grund för beskattning. Exempel på räkenskapsår är 1 januari – 31 december, och 1 april – 31 mars.
Alla företag måste per det sista datumet i räkenskapsåret avsluta den löpande bokföringen. Detta sker antingen i ett bokslut eller en årsredovisning beroende på företagsform och företagets storlek. Exempelvis måsta samtliga aktiebolag upprätta årsredovisning.
Resultaträkning och balansräkning
De mest betydelsefulla delarna av årsredovisningen är resultaträkningen och balansräkningen.
I resultaträkningen beskrivs företagets finansiella resultat, det vill säga vinst eller förlust, och hur resultatet uppkommit, för det aktuella räkenskapsårets.
I balansräkningen beskrivs företagets finansiella ställning för per sista datumet i det aktuella räkenskapsåret. Annorlunda uttryckt motsvarar balansräkningen en beskrivning av företagets tillgångar och hur dessa finansierats, framförallt gällande en uppdelning i skulder och eget kapital.
Bokföringslagen, Årsredovisningslagen och redovisningsprinciper
Hur bokföring och redovisning ska utföras regleras främst i Bokföringslagen, och i de fall en årsredovisning ska upprättas så gäller även Årsredovisningslagen. Förutom dessa lagrum finns ett antal redovisningsprinciper som essentiellt beskriver hur lagarna ska tolkas i mer specifika fall.
I bokföringslagen behandlas bland annat:
- Bokföringsskyldighet.
- Hur bokföringen ska upprättas.
- Hur bokslut ska göras.
- Upprättande och arkivering av verifikationer.
- Ett centralt begrepp i bokföringslagen är god redovisningssed, vilken ska följas av alla som är bokföringsskyldiga.
Läs även våra artiklar om:
Läs hela Bokföringslagen här: Bokföringslagen (lagen.nu).
Revisor och revision
Revisorns roll är att göra en oberoende granskning av företagets bokföring och redovisning, vilket inkluderar både löpande bokföring och bokslut eller årsredovisning. Mindre företag behöver inte ha en revisor oavsett vilken företagsform de drivs i. Läs mer om revisorns roll och vilka företag som måste ha revisor i vår artikel om revision.
Fler svar på vanliga frågor
Många vanliga frågor om bokföring besvaras i vår artikel om bokföringsprogram samt i våra artiklar om
Ambitionen är att innehållet på StartaEgetInfo.se ska vara korrekt; men mallar och information är gratis och används helt på användarens eget ansvar, och ska användas bara om tillräcklig kompetens innehas av användaren. Läs mer på länken ”Cookies, disclaimer & integritet” (längst ned).