⌂ Hem | ✉ Kontakt | ≡ Sidkarta | © 2011-2024

Redovisningsprinciper

Starta Eget Info Logotyp-bild

Redovisningsprinciperna är ett antal principer som reglerar hur företag och andra organisationer ska upprätta bokföring och redovisning.

Huvudsyftet med redovisningsprinciperna är att företagets intressenter ska få en rättvisande bild av det aktuella företagets ekonomiska förehavanden. Redovisningsprinciperna säkerställer bland annat att redovisningen är konsistent framställd på ett sätt som innebär jämförbarhet dels mellan olika företag, och dels mellan samma företag över tiden.

Läs om de enskilda redovisningsprinciperna i artikeln nedan:

Redovisningsprinciper och lagen

De flesta av redovisningsprinciperna återfinns i lagen, främst Årsredovisningslagen (ÅRL). Andra finns som redovisningsmässig praxis. Praxis för redovisning utvecklas av bland annat Bokföringsnämnden (BFN), vilket är en svensk myndighet med ansvar för utveckling av god redovisningssed.

Samtliga redovisningsprinciper ska likväl åtföljas enligt lag. Läs Skatteverkets artikel om redovisningsprinciper för en fördjupning. En länk till denna finns längst ned i den här artikeln.

Rättvisande bild, god redovisningssed och överskådlighetsprincipen

Det finns tre stycken överordnade redovisningsprinciper: rättvisande bild, god redovisningssed, och överskådlighetsprincipen.

Rättvisande bild och god redovisningssed

Rättvisande bild, även benämnd true and fair view, innebär att den ekonomiska situationen i företaget ska framhävas på ett så riktigt sätt som möjligt. Därmed gäller att exempelvis resultaträkningen och balansräkningen ska inkludera all tillämplig information.

Läs mer om god redovisningssed här.

Överskådlighetsprincipen

Överskådlighetsprincipen innebär att årsredovisningen ska vara tydligt och överskådligt upplagd, på ett sätt som gör att minimalt med kunskaper inom redovisning krävs för att förstå den.

Försiktighetsprincipen

Med försiktighetsprincipen avses att ett företag beaktar försiktighet vid redovisning av företagets tillgångar och skulder. Med detta menas att tillgångar ska värderas lågt och att skulder ska värderas högt.

Vad säger lagen? I Årsredovisningslagen ÅRL, 2 kap, 4 §, tredje punkten står det:

”värdering av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet”.

Det gäller alltså enligt försiktighetsprincipen att tillgångar redovisas lågt (försiktigt) och skulder högt (också försiktigt). När ett företag tillämpar försiktighetsprincipen och ska göra värderingar av tillgångar och skulder är det med andra ord viktigt att vara försiktig i bedömningen av det bokföringsmässiga värdet på dessa.

Exempel 1. Ofta används lägsta värdets princip (LVP) vid tillämpandet av försiktighetsprincipen vilket innebär att en omsättningstillgång värderas till det lägsta av det historiska anskaffningsvärdet och det aktuella värdet.

Exempel 2. Ett annat exempel på försiktighetsprincipen är när ett företag äger en aktiepost. Då tas vinster upp först då de realiseras och förluster redan då de befaras.

Syftet med försiktighetsprincipen är att företag inte ska kunna skönmåla sin verksamhet. Företaget ska med andra ord inte kunna få det att se ut som att verksamheten går bättre än vad den gör.

Matchningsprincipen

Matchningsprincipen innebär att man fastställer vilka kostnader ett företag haft under en viss redovisningsperiod med utgångspunkt i vilka intäkter företaget haft under perioden. Man utgår alltså ifrån en periods intäkter och identifierar kostnaderna för perioden som de kostnader som varit förutsättningar för intäkterna. Med andra ord sker en "matchning" av kostnader mot intäkter.

Det centrala i matchningsprincipen motsvarar alltså att fastställa under vilken period en kostnad ska tas upp. Detta benämns som periodiseringsproblemet. Två frågor blir relevanta:

  • Vilka är periodens intäkter?
  • Vilka kostnader var nödvändiga för att erhålla dessa intäkter?

Läs även vår artikel om intäkter och kostnader.

Illustrerande exempel för matchningsprincipen. Ett vanligt exempel gällande matchningsprincipen är när ett företag köper en anläggningstillgång, t.ex. en maskin.

  • Anta att ett företag köper en maskin för 200 000 SEK.
  • Anta att maskinen förväntas ha en livslängd om 10 år och att den kommer att underlätta för företaget att generera intäkter under denna period.
  • I detta fall ska maskinen som huvudregel avskrivas, exempelvis med 10 % per år i 10 år, dvs. med 20 000 SEK per år.
  • Det är matchningsprincipen som ligger till grund för att maskinen ska avskrivas. Argumentet är att eftersom maskinen underlättar intäkter under 10 år, så ska kostnaden för maskinen tas under dessa 10 år.

Varaktighetsprincipen

Varaktighetsprincipen innebär enligt Årsredovisningslagen (ÅRL), 2 kap, 4 § att

"företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet".

Med det menas att det antas att företaget kommer att fortsätta att bedriva sin verksamhet under den förutsägbara framtiden. Varaktighetsprincipen kallas även fortlevnadsprincipen.

Principen om öppenhet

Principen om öppenhet innebär att den information som ett företag ger ska vara så öppen som möjligt så att intressenter kan hitta information på ett enkelt sätt. Principen om öppenhet kallas även för transparensprincipen. Det är viktigt att informationen är lättbegriplig och överblickbar.

Jämförbarhetsprincipen

Jämförbarhetsprincipen innebär att företag över tiden ska tillämpa samma principer för exempelvis klassificering och värdering av poster i balansräkningen, resultaträkningen och årsredovisningen.

Jämförbarhetsprincipen kallas även konsekvensprincipen, eller principen om konsekvent tillämpning och jämförbarhet.

Undantag. I vissa fall kan avsteg ifrån jämförbarhetsprincipen göras, exempelvis om en lagändring kräver det, eller då ett företag byter koncerntillhörighet.

Syftet med jämförbarhetsprincipen är att jämförelse av företagets ekonomiska förehavanden över tiden ska underlättas.

Periodiseringsprincipen

Periodiseringsprincipen innebär att företagets intäkter och kostnader ska hänföras till rätt period. Detta relaterar direkt till begreppet periodiseringar.

Enligt periodiseringsprincipen gäller även att affärshändelser ska bokföras i samband med att de inträffar.

Kontinuitetsprincipen

Kontinuitetsprincipen innebär främst att den utgående balansomslutningen för ett räkenskapsår ska vara lika med den ingående balansomslutningen följande räkenskapsår.

Exempel: Om tillgångarnas värde per den 31/12 år 1 är 1 000 000 kr, och skulder och eget kapital finansierar tillgångarna med 500 000 kr vardera, så ska dessa värden utgöra även ingående balanser den 1/1 år 2.

Väsentlighetsprincipen

Syftet med väsentlighetsprincipen är att bokföring och redovisning av mindre affärshändelser och poster inte i onödan ska uppta för mycket administrativt arbete.

Exempel 1: Små poster slås ihop. Väsentlighetsprincipen innebär att små poster under vissa förutsättningar får slås ihop. Det centrala är att inte principen om rättvisande bild äventyras.

Exempel 2: Endast väsentliga belopp periodiseras. Väsentlighetsprincipen innebär att endast väsentliga belopp behöver periodiseras. Givetvis uppkommer gränsdragningsproblem för vad som bör klassas som väsentligt belopp. Läs mer i vår artikel om periodisering.

Bruttoredovisningsprincipen/Kvittningsförbudet

Bruttoredovisningsprincipen, eller kvittningsförbudet som den även kallas, innebär att poster i balansräkning och resultaträkning inte får kvittas mot varandra. Detta betyder att det inte tillåtet att kvitta tillgångar mot skulder i balansräkningen, eller intäkter mot kostnader i resultaträkningen. Principen förklaras bäst med ett exempel:

Exempel: Företag A är har skickat en faktura till Företag B om 1 000 SEK. Samtidigt har Företag B skickat en faktura till företag A om 900 SEK. I detta fall ska Företag A redovisa en intäkt om 1000 SEK och en kostnad om 900 SEK. Med andra ord är det som huvudregel inte tillåtet att helt enkelt bara redovisa 100 SEK som intäkt. Motsvarande gäller även givetvis Företag B.

Undantag: Ett undantag ifrån denna princip gäller att det går att kvitta förskott ifrån kund mot varulager under vissa förutsättningar.

Realisationsprincipen

Realisationsprincipen används för att bestämma i vilket räkenskapsår en intäkt ska redovisas. Principen säger att en intäkt ska redovisas under den period då motsvarande affärshändelse är avslutad och information om denna är säkerställd. Annorlunda uttryckt så säger realisationsprincipen att endast konstaterade intäkter ska redovisas.

Realisationsprincipen bygger på tre kriterier som ska vara uppfyllda för att en intäkt ska anses vara konstaterad: (i) risker och rättigheter rörande en vara eller en tjänst ska ligga hos kunden, (ii) det ska vara sannolikt att betalning kommer att ske, och (iii) motsvarande inkomster och utgifter ska kunna beräknas tillförlitligt.

Exempel: Ett företag har fått en order av en kund under ett räkenskapsår. De slutgiltiga villkoren för ordern är dock inte färdigställda per slutet av räkenskapsåret, och därför redovisas ingen intäkt relaterad till ordern under detta räkenskapsår.

Principen om individuell värdering – post-för-postprincipen

Principen om individuell värdering säger att de olika tillgångar som utgör de sammanlagda tillgångarna, och de olika skulder som utgör de sammanlagda skulderna, ska värderas separat. Detta innebär bland annat att en ökning av värdet av en tillgång inte får kvittas mot en minskning i värdet av en annan tillgång.

Exempel: Om ett företag äger ett antal maskiner, så ska dessa värderas separat.

Undantag: I vissa fall får undantag göras, och man får då använda sig av så kallad kollektiv värdering. Dessa undantag rör (i) så kallade homogena varugrupper, och (ii) fall då det blir orimligt utifrån ett kostnadsperspektiv att värdera separat.

Kongruensprincipen

Kongruensprincipen säger att förändringar i värdet av tillgångar och skulder i balansräkningen som huvudregel ska redovisas i resultaträkningen.

Exempel: Företag A skriver ned värdet på en fastighet. Detta minskar värdet på företagets tillgångar i balansräkningen. Motsvarande värdeminskning ska enligt kongruensprincipen tas upp som en kostnad i resultaträkningen för samma räkenskapsår.

Neutralitetsprincipen

Neutralitetsprincipen säger att värdering av skulder och tillgångar ska ske neutralt, och endast fokusera på vad som är rätt värdering. Exempelvis ska hänsyn inte tas till vilken effekt en sådan värdering får på företagets resultat eller skatt.

Exempel: Företag A funderar på om en fastighet bör skrivas ned. När företaget söker avgöra vilken nedskrivning som är korrekt, så får hänsyn inte tas till vad effekten på företagets vinst blir.

Skatteverket har koll på redovisningsprinciperna

En fördjupning av de olika redovisningsprinciperna hittar du på Skatteverkets hemsida. Se Skatteverket.se (Redovisningsprinciper).

Ambitionen är att innehållet på StartaEgetInfo.se ska vara korrekt; men mallar och information är gratis och används helt på användarens eget ansvar, och ska användas bara om tillräcklig kompetens innehas av användaren. Läs mer på länken ”Cookies, disclaimer & integritet” (längst ned).